galopep

Direktlänk till inlägg 1 augusti 2014

Känns för jävligt

Av Bea Andela - 1 augusti 2014 22:28

Imorgon är det den 2 Augusti och för 26 år sen fick jag en dotter som heter Ida.
Hon finns inte mer och det gör fortfarande för ont att prata om, men ibland måste jag.
Det började den 2 Augusti 1988 , 7 1/2 vecka för tidigt kom hon till världen. Jag var ung och var ensam och gravid. Efter en tråkig separation träffade jag en kille som jag mådde bra med , ja jag kan inte ljuga i efterhand. Men tyvärr visade det sig att han inte alls var någon bra männinska , den 2 Oktober 1990 mördade han min dotter och det känns fortfarande för jävlig. Ni vill säkert inte höra om det här men någonstans måste jag få ventilera och detta är min blogg och ni behöver inte läsa...
Många säger att tiden läker alla sår, och jag blir skogstokig när någon säger så..... Nääää det finns ingen tid som kan läka detta stora sår i min själ och mitt hjärta, man lär sig leva med de. Och det är väl detta som gjort att jag är den där konstiga tjejen, den där som lever med sina djur och är helt insnöad på hästar. Hästar ljuger inte och det finns inget eller ingen som ger mig sån ro som hästarna. Jag kämpar varje dag mot gråten och sorgen som bor i mitt bröst, medan Tommy
Lindström som han heter bor i MunkaLjungby med fru och ett litet barn , ja Idas mördare heter så ,han hette Olin förr. Och jag hymlar inte med hans namn han är dömd oavsett om han suttit sin tid i fängelse så har han likförbannat mördat min dotter.
Ibland kan jag inte låta bli att drömma mig bort och drömma om hur allt skulle varit nu om min dotter funnits vid min sida,,,,drömma mig bort och slippa hålet i mitt hjärta som aldrig går att fylla, drömma mig bort om att kunna fungera normalt. Att inte känna paniken inombords när jag bara vill fly, fly från mig själv och allt som rör sig i 180 i mitt huvud, att kunna sova en hel natt utan att vakna kallsvettig. Det tar på kroppen och huvudet att aldrig sova helt. Det kan ju va det som gör att jag skadar mig alltid att jag är så ofokuserad jämt, att jag inte orkar stanna upp och tänka.

Ibland undrar jag hur jag ska orka nästa dag en vecka till ett år till och känna mig halv.
Jag kommer knappt inte ihåg hur det var att va riktigt lycklig, visst finns stunder nu åxå som jag är glad och visst är jag tacksam över det liv jag har med Willy. Men mina tankar i mitt huvud som jag bär med mig alltid ,dag som natt,,, ja kanske just mer på natten då jag inte kan hålla mig sysselsatt, då man lagt sig och somnar och inte kan styra tankarna, då när allt det hemska spelas som en film inne i mitt huvud en film man inte kan trycka på delete och få att försvinna för alltid. Ibland undrar jag över hur den glada tjejen som trotts en uppväxt utan kärleksfulla föräldrar, en tjej full av liv och kärlek skulle varit idag om det fruktansvärda inte hänt

En ung Bea full av liv......

Ja jag vet att det är tråkig läsning men jag mår verkligen inte bra så här års, allt gör sig så starkt påmind, en födelsedag som inte kan firas, det största som hänt i mitt liv den dagen då Ida föddes.

Nä nu ska jag samla ihop mig och försöka sova.

 
ANNONS
 
Sissela

Sissela

1 augusti 2014 22:47

En sådan fin liten flicka.
Tänker ofta på dig Bea och detta ofattbart hemska du har fått gå igenom. Din sorg och förtvivlan går inte att fatta fullt ut, men nog kan man ana sig till att detta måste vara bland det värsta en människa kan behöva uppleva.
Vad du än gör, be inte om ursäkt för att du visar den. Din sorg hedrar din Dotter, och de som inte tål att se och möta den kan inte vara några riktiga vänner.
Jag tänker att kärleken till ett barn alltid alltid kommer vara lika stark, oavsett vad som händer och hur många år som går.

Du berör djupt. Stor kram.

http://thebloglady.blogg.se

 
Ingen bild

Annelie

2 augusti 2014 00:03

Tack för du delar med dig av dina tankar och känslor, för mig får du skriva hur mycket som helst. Du vet var jag finns trots att jag inte kan hjälpa dig , så finns jag här ändå. ❤️Kramar

 
JennyM

JennyM

2 augusti 2014 00:20

Lika fruktansvärt att läsa om varje gång jag sett du nämnt det. . Ingen förälder ska behöva mista ett barn, iaf inte så ung.. Måste vara det absolut värsta man kan vara med om!
Det är okej att sörja och bearbeta tycker jag, det är din blogg så du får absolut också skriva om det du vill och känner.
Beundrar din styrka i allt du gått och går igenom!
Styrkekramar

http://jmdressyr.se

 
Ingen bild

Camilla Ekberg

2 augusti 2014 00:43

Kram på dig Bea. <3

 
Ingen bild

Jenny

2 augusti 2014 08:09

Det finns inte ord som kan beskriva hur fruktansvärt det måste vara att förlora sitt barn....Ida ser ut att ha varit en go och jättesöt flicka. Så fina bilder.

 
Jossan

Jossan

2 augusti 2014 08:51

Åh. Sitter och gråter här när jag läser din berättelse. Jag kan inte föreställa mig hur hemskt det skulle vara att förlora sitt barn. Det är min egen största fasa som du har fått genomlida, och fortfarande genomlider. Inga ord i världen kan ta bort din smärta, men jag vill ändå skicka dig en stor kram.

http://himmelskadrommar.bloggplatsen.se

 
Ingen bild

ulrika v

2 augusti 2014 10:46

enligt mig är det alltid bättre att ventilera när man mår dåligt. om så bara för en liten liten stund så kanske man mår bättre än om man trycker ihop det inom sig. ingen som inte varit med om att förlora sitt barn kan föreställa sig den känslan. hade det varit jag så tror jag verkligen inte att jag hade klarat av att fortsätta. så enligt mig så verkar du vara en enormt stark kvinna. om man som "utomstående" får veta tex sånt här så ökas förståelsen för den person som utsatts för detta.
jag tror att det var menat att du och galope skulle hitta varandra för det verkar som att du nu mår bättre längre stunder sen dess.
vi har aldrig träffats men genom bloggen och fb så känns det som att jag känner dig lite lite grann och min uppfattning är att du är en ärlig och stark kvinna.
det enda jag som en främmande person som läser din blogg och "känner" dig via fb kan göra är att sända dig en STOR KRAM genom cyberrymden.
så här kommer den :
KRAM TILL DIG BEA FRÅN ULRIKA.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Bea Andela - 26 november 2015 13:50


Nu har Galope vintervilat i nästan 3 veckor, och både han och jag längtade ut i skogen. Stod länge och ryktade min kung , har inte blivit så mycket pyssel med honom då jag inte varit hemma. Kungen nöjt av att ha sin matte för dig själv, och varje d...

Av Bea Andela - 17 oktober 2015 13:18

Upp i ottan och iväg till Askersund med Galope. Första klassen var LA:3 och han var så med mig och jag hade en härlig känsla. Gick upp i ledning och slutade 3a till sist. Var så nöjd och hade en härlig känsla hela programmet. Tyvärr var priset det...

Av Bea Andela - 5 oktober 2015 22:47

Trollet är helt underbar och är ett A-barn i allt hon gör. Hon har fått börja stå en stund i egen Box och är helt cool och äter och lägger sig och sover helt lugnt. Men jag har aldrig hört någon klucka i sig mjölk så länge när dom släpps ihop igen ef...

Av Bea Andela - 2 oktober 2015 09:01


Idag är det 25 år sen.25 år av oändlig saknad.25 år av en otröstlig sorgJag har fortfarande svårt att ta in att Du inte finns, svårt att förstå att jag har klarat 25 år utan DigTiden går men, i mitt huvud står tiden still, allt är lika tydligt som de...

Av Bea Andela - 25 september 2015 20:37


Ja jag tycker det var nödvändigt Anna! Och jag är glad och stolt över min Pepino häst och det är tradition att man märker spanska hästar och jag kommer göra det igen. Och jag tycker det är skit snyggt ! ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se